¤Sweeties Underliga Liv¤

Jag tänkte som så här, att om jag bloggar på kvällen i morgon istället (läs;idag) så kanske det blir ett lite positivare blogginlägg. Tanken var ju god kan jag säga, verkligheten en annan. Idag har jag fått mig en rejäl reminder om hur otroligt mycket ångest man kan ha. Så mycket ångest som jag haft de gånger jag varit inlagd på slutenpsyk i veckor. Känner mig rasande, ursinnig... Över att inget går som jag vill. För att inte skälla på barnen så fick jag ta en Xanor så jag lugnade ner mig lite. Känns så jävla trist att inte kunna skratta och busa med dem. Men just nu vill jag bara vara ifred. Jag är så rädd att de ska märka att det börjar gå utför igen.

Idag vaknade jag 15:15... Pga att jag vart vaken hela natten. Och så sover jag ända till eftermiddagen.... Grrr... Hann ju bara svepa en kopp kaffe snabbt och sen iväg och hämta barnen, in med barnen till ICA (och det är katastrof, särskilt när man är nyvaken), sen hem och laga middag snabbt för tösen skulle ha ridavslutning på ridskolan idag. Och då måste man ju komma... Men det kändes som att jag hade världens hangover. Försökte med Bamyl, men huvudvärken gav inte med sig. Kallt som fan var det ute med och när vi kom hem så tyckte jag det lukta konstigt... Vi gick in i köket och ja just det ja!! Fan, vi tände ju adventsljusen till middagen... Hade vi kommit hem en timme senare så hade vi i alla fall inte haft nåt kök kvar.

Typiskt mig. Det är därför jag aldrig tänder ljus. Killar kallar mig oromantisk. Men jag vet att jag är så jävla glömsk. Och nu har jag ytterligare bevis för det. Det var för att barnen bad mig som jag gav med mig.

Nu då? Barnen sover, antagligen D också... Orkar inte vända mig om och kolla. Är så trött, men vet att om jag lägger mig nu så vaknar jag antagligen vid 1 igen... Så jag tänkte för att vända tillbaka dygnet så ska jag svepa några groggar så jag sover i natt. Då kan jag ta min morgonmedicin i morrn med, det kunde jag ju inte göra idag när halva dagen redan gått. Fan vad jag hatar allt. Nu när det är så slirigt i snön... Så attans att vi har antispinn system på bilen och att jag inte vet hur man stänger av det. Skulle vilja (om det fanns en garanti för att andra inte skadades) bara få köra en helvetesväg och dra på som fan. Inte veta om jag kommer runt nästa kurva...

Behöver jag nämna att jag överväger att lägga in mig? Ska prata med min SSK som jag pratar med i morgon, se vad hon tycker och tänker. Önskar att jag för en gångs skull hade nåt positivt att skriva om... Life's a bitch...