¤Sweeties Underliga Liv¤

Vad fan tänker hon med?



Det är något jag har ifrågasatt en längre tid utan att få ett bra svar. Innan min mamma kom in i bilden så var hon "sååå" med mig hur man nu ska förklara det. Men efter att mamma stampa in på ett besök och tyckte jag åt på tok för mkt benso etc och att jag borde pröva att vara utan mediciner så vände hon kappan efter vinden totalt.

Det var där mitt förtroende för henne brast.

Det har varit mycket nu det senaste som gjort att jag har irriterat mig fruktansvärt mycket på henne. Har spytt galla om henne till en av mina SK. Men vad hjälper det?

Förra veckan ringde jag och sa att pga omständigheterna med Voxra'n så har jag tagit två vid behov Xanor för mycket, så jag undrar om hon kan ändra uttagsintervallet två dagar.

Kunde hon det? Nej... Hon tyckte allt att jag kan vänta till på onsdag. Men hallåååååååååå.... Det är inte det att jag tror att jag kommer bli tvungen att använda dem, de är min krycka, nåt jag måste ha hemma, annars har jag ångest över det. Men jag tänkte skitsamma... Blir det jobbigt så kan jag ju inte få någon sämre läkare på psykakuten.

Men droppen var när min SK nu sa att de tagit bort Voxra från min apodos... Jag menade på att det är inte HON som ska bestämma när jag ska sätta ut mediciner. Sånt ska ALLTID ske i samråd med patienten. Jag kanske inte har lust att vara sängliggandes och självmordsbenägen när mina barn är här???



Och det kanske var så att det behövs ett komplement till denna medicineringen? Fan vad jag hatar henne just nu. Skulle tryckt upp henne mot väggen om hon fanns här nu. Vem fan tror hon att hon är? Hålla på att bestämma över patienters liv sådär??

Hon har inte ens själv frågat mig HUR jag mår på Voxra'n... Det har ju faktiskt blivit bättre sen vi sänkte till 150 mg.

Och när man sätter ut nånting, så ska man väl diskutera eventuell annan medicinering?
Jag ska klampa in på hennes kontor nästa vecka.... Bara synd att det är en låst rätt hög grind, och jag är väl inte så vig  tyvärr...

I annat fall så kommer hon få ett brev. Jag ska även höra med nån annan läkare om man får lov att göra så. Och jag kommer nu byta läkare, för nu är jag så löjligt trött på henne så att är det nåt mer som händer, som hon är involverad i... Ja, då är en käftsmäll inte långt borta. Jävla människa... Återigen, vem tror hon att hon är? Det kanske är hon som är bipolär och inte jag???? För hon måste tro att hon är Gud när hon sitter där och plockar bort OCH sätter in i smyg.

I våras tyckte hon ju att jag verkade manisk, då satte hon extra lugnande vilket jag inte märkte eftersom jag bara tömde apodospåsarna och svalde, i två veckor gick jag och kände mig som... ni vet när man får en nickokick? Så kändes det i kroppen hela tiden, och att känna så i två veckor är inte mysigt.

Efter de här två veckorna så var det JAG själv som upptäckte detta och tog genast bort den extra medicinen, då blev jag som vanligt igen. Nån vecka efter det så kom ett brev från henne där hon skriver att hon höjt den och den medicinen pga början på maniskt skov....

Tänker skriva om det här till verksamhetschefen. Inte för att jag kräver nån förändring på allmän psyk, för dit går jag inte igen. Det tar en stund ner till Göteborg, men det får det vara värt. För nån mer kontakt med henne kan jag inte ha.